aviline

På bussen till skolan idag satt jag och lyssnade på Bob Hund och drömde mig tillbaka till konserten på Popaganda i somras. Vad bra det var! Och vad lycklig jag var! Ända sedan jag började lyssna på Bob Hund (kanske fem, sex år sedan) så har jag alltid varit bitter att dom har lagt ner. Jag tänkte att hade jag varit några år äldre, och upptäckt dom lite tidigare så hade jag också fått gå på konsert och se dom live. Men tack vare att inga av deras fans vill lägga Bob Hund på hyllan, så "återuppstod" dom i somras. Tack för det!! Och dom har en turné inplanerad till våren. Självklart åker jag på spelningen i Göteborg! Frågan är bara om jag ska åka til Stockholm och Malmö också..? Kan man få nog av Bob Hund? Jag tror nog inte det. Dom är nog lite som The Ark för mig. Fast lite mindre fanatiskt.

När dom höll på med sidoprojektet Scf-fi Skane för ett par år sedan, kom dom till Norrköping. Det var bara det att jag var 17 (eller 16?), och dom skulle spela på Gudskelovs nattklubb, där det var 18-årsgräns. Men som tur var kom jag på den brilljanta planen att komma dit med vän precis innan köket skulle stänga, och beställa mat. Vi ägnade minst en timme åt att äta, lååååångsamt. Sen skulle vi självklart ha kaffe på maten också. Och en läsk på det. Och prat. Sedan blev klockan så mycket att servitrisen kom fram och ursäktade att dom höll på att möblera om, det skulle tydligen bli nattklubb med livespelning där ikväll. Vi sade att det var lugnt, vi ska gå snart ändå. Efter det började allt folk strömma in, och vi blandade oss med mängden och fick uppleva en riktigt trevlig konsert :)
Det var tider det.

Bob Hund på Popaganda, Stockholm.

Tidigt i gryningen stider jag upp. Jag uträttar mina morgonbestyr, tar ett varmt farväl av mina älsklingar och ger mig iväg, ut i blasket för att ta mig till skolan. Jag är försenad, jag får skynda mig på vilket gör att jag blir helt varm under den tjocka vinterjackan. Isfläckarna på marken hopar sig, jag får ta det försiktigt. När jag äntligen är framme, försöker jag leta upp min grupp bara för att inse att dom inte är där! Febrilt rotar jag upp min kalender som ligger längst ner i väskan. Vad ser jag? Med krokiga bokstäver står det "gruppmöte 13.00". Med en djup suck lunkar jag ut igen, klär på mig alla mössor, halsdukar och vantar. Sätter mig på cykeln och tar mig hem igen. Fan.

Kolla vad fint det blir!
Nu har jag bytt bild i headern. Det här blir ju jättebra, även fast jag inte har något flashigt bildredigeringsprogram.... (Kan ju inte påstå att jag inte vill ha det dock...)

För övrigt så är jag och Rasslan ensamma hemma nu. martin är och repar och kommer troligtvis hem sent.. Så då passar det ju jättebra att fixa lite med det här!



Är hon inte sötast i universum...?

Det här är min fjärde, och förhoppningsvis sista försök att skapa en blogg.

De tidigare jag har haft har jag antingen inte brytt mig om, eller så har jag tyckt att layouten har varit alldeles för jobbig att hålla på med... Har nu suttit ett tag och försökt klura ut hur man gör. Efter en hel del arga miner, rynkor i pannan och grymtande blev detta resultatet. Bilden i headern gjorde jag för åratal sen, men jag får ha den till att börja med. Jag har ju ingen annan. Den kanske inte representerar mig så som jag är idag, men nog är det jag alltid :)

Mina förhoppningar är i alla fall att jag ska orka hålla igång den här bloggen. Hoppas....